Han är den Allsmäktige

Lovad vare Du, O min Gud, för att du påbjudit Naw-Rúz som en högtid för dem som har efterlevt fastan av kärlek till Dig och har avstått från allt som är Dig motbjudande. Bevilja, O min Gud, att Din kärleks eld och den värme som alstrats av fastan, som Du ålagt, må antända dem i Din sak och sysselsätta dem med prisandet och hågkomsten av Dig.

Eftersom Du utsmyckat dem, O min Herre, med prydnaden av den av dig föreskrivna fastan, utsmycka dem också, genom Din nåd och frikostiga ynnest, med prydnaden av Ditt godtagande. För människans gärningar beror på Din frikostighet och betingas av Ditt uppdrag. Skulle du betrakta honom som brutit fastan som en som har efterlevt den, skulle han räknas bland dem som i evighet har hållit fastan. Och skulle du bestämma att han som har efterlevt fastan har brutit den, skulle han räknas bland dem som har befläckat Din uppenbarelses kläde med stoft och har avlägsnats långt från denna levande källas kristallklara vatten.

Du är Han genom vilken baneret ”Lovvärd är Du i Dina verk” har höjts och standaret ”Åtlydd är Du i Din befallning” har vecklats ut. Tillkännage denna Din ställning för dina tjänare så att de kan bli medvetna om att alla tings förträfflighet är beroende av Din befallning och Ditt ord och att dygden i varje handling är beroende av Din tillåtelse och Din viljas godhet och att de må erkänna att Ditt godtagande och Ditt budord håller tyglarna till människors handlingar.

Tillkännage för dem att inget, vad det än må vara, får utestänga dem från Din Skönhet i dessa dagar då Kristus utropade: ”Allt herravälde är Ditt, O Du Fader till Anden (Jesus)!” och Din Vän (Muhammad) ropade ut: ”Ära vare Dig, O Du den Mest Älskade, för att Du har avslöjat Din Skönhet, och har nedtecknat för Dina utvalda det som kommer att låta dem nå sätet för uppenbarelsen av Ditt Största namn, genom vilket alla människor har beklagat sig utom de som har frigjort sig från allt utom Dig och vänt sig till Honom som är Uppenbararen av Dig själv och yttringen av Dina egenskaper.”

Han som är Din gren och alla som följer Dig, O min Herre, har i dag brutit sin fasta, efter att ha beaktat den inom Din domstols gränser och i deras iver att behaga dig. Förordna för Honom och för dem och för alla som kommit till Din närhet i dessa dagar allt det goda du har avsett i Din bok. Förse dem då med det som kommer att gynna dem i både detta och det kommande livet.

Du är sannerligen den Allvetande, den Allvise.

Jag är den Heligaste, den Störste, den Mest härlige.

Lovad vare Du, O min Gud, för att Du har instiftat denna dag som en högtid för de utvalda bland Dina tjänare och de uppriktiga bland Dina älskade. Du har kallat denna dag vid det namn varigenom alla skapade ting har underkuvats och Din uppenbarelses vindar har burits mellan jorden och himmelen, ett namn genom vilket allt som nedtecknats i Dina heliga böcker och helgade texter har uppenbarats och genom vilket Dina budbärare och Dina utvalda har förutsagt att alla människor må bli redo att skåda Dig, att vända sig mot Din återkomsts ocean, att stå inför Din trons säte och att höra Din underbara kallelse från daggryningen av Ditt osynliga Jag och ursprunget av Ditt väsen.

Jag hänger mig i lovprisande av Dig, O Herre min Gud, för att Du har infriat Ditt bevis, fulländat Ditt ynnestbevis, inrättat på den himmelska uppenbarelsens tron Honom som förkunnade Din enhet och Din enighet och tillkallade hela mänskligheten att infinna sig inför sig. Bland människorna finns de som har vänt sig till Honom, uppnått Hans närhet och druckit djupt från det utvalda vinet av Hans uppenbarelse. Jag ber Dig, vid Din enväldiga makt som har herravälde över alla ting, och vid Din frikostighet som omsluter hela skapelsen, att sätta Dina älskade i stånd att avskilja sig från allt utom Dig och att fästa sina blickar på Din nåds horisont. Hjälp dem då, att stiga upp för att tjäna Dig så att de kan ådagalägga vadhelst Du har önskat i Ditt rike och rulla ut Din segers fanor i Ditt land. Du är, sannerligen, den Allsmäktige, den Mest upphöjde, den Enväldige beskyddaren, den Allvetande, den Allvise.

Jag hänger mig i lovprisande av Dig, O Herre min Gud, för att Du har gjort detta fängelse till en tron för Ditt konungarike, en himmel för Dina himlar, en daggryning för Dina daggryningar, en gryningsplats för Dina gryningar, en källa för Din frikostighets utgjutelser och en anda av liv för Dina varelsers kroppar. Jag bönfaller Dig att hjälpa Dina utvalda att uppträda i enlighet med Ditt välbehag. Helga dem då, O min Gud, från vadhelst som kan solka fållen av deras klädedräkt i Dina dagar. Du ser, O Gud, i vissa länder, det som går emot Din vilja och Du betraktar dem som hävdar sin kärlek till dig begå gärningar som Dina fiender begått. Rena dem, O Gud, med det levande vatten varmed Du renade de gynnade bland Ditt folk och de uppriktiga av Dina tjänare. Rentvå dessutom dem från vadhelst som kan skamfila Din saks oförvitliga namn i Dina länder eller avskärma invånarna i Dina städer från Ditt igenkännande.

Jag bönfaller Dig, O Herre, vid Ditt namn som höjer sig över alla andra namn, att bevara dem från att följa själviskhetens och lidelsens väg, att alla må enas kring det Du har bjudit i Din Bok. Gör dem då till händer för Din sak så att genom dem Dina verser kan spridas ut över Din jord och Din helighets tecken kan ådagaläggas bland Ditt folk. Mäktig är Du att göra det Du önskar. Det finns ingen annan Gud än Du, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.

Han är den Heligaste, den Mäktigaste, den Mest upphöjde.

Lovad vare Du, O Du som är jordens Herre och nationernas Härskare! Jag bär vittnesbörd om att Du i evighet har helgats över yttrandet av alla skapade ting och har varit upphöjd över de högsta beskrivningarna av Dina varelser. Närhelst Dina trogna tjänare sökte att höja sig till Din igenkännings nivå spärrade Din kunskaps bärare deras väg; och närhelst Dina närstående önskade att få tillträde till Din närhets himmel höll Ditt överväldigande majestäts yttranden dem borta. Vi bär vittnesbörd att de högsta av de gudomliga namnen är blott tjänare vid Din dörr och att deras mest strålande uppenbarelser bugar inför Ditt anlete och är ödmjuka inför Din närvaro. Du är, i sanning, Han som varken kan beskrivas med bokstäver eller framkallas i ord, eller ens rymmas inom de dolda budskap som de gömmer. För de har alla talets inneboende begränsningar som kännetecknar alla yttranden av världens folk.

Upphöjd, oändligt upphöjd är Du över varje själs omnämnande och varje hjärtas förstånd! Upphöjd, oändligt upphöjd är Du över allas utom Din egen beskrivning och bortom Dina varelsers varje föreställning! Skulle Dina egna manifestationer sväva på det synligas och osynligas vingar skulle de misslyckas att uppnå den första strålglansen som skiner från Ditt mest upphöjda anletes horisont och gryningsplatsen för Din mest storslagna uppenbarelse. Och skulle uttolkarna av Ditt herravälde göras i stånd att höja sig lika länge som jordens och himmelens konungariken består skulle de för evigt vara oförmögna att nalka sig Din skönhets morgonstjärna.

Välsignad vare den som förstår Din varaktiga verklighet och flyktigheten av allt utom Du och erkänner Din enväldiga myndighet och hjälplösheten hos alla utom Du. Och så som flyktigheten av alla ting bevisas inför det böljande havet av Din hågkomst, O alla namns Konung, likaledes blir det uppenbart att vart och ett av deras yttranden och beskrivningar kommer till korta vid Din kraft och storhet och illa anstår Din upphöjdhet och styrka. Och detta till trots, O min Gud, har Du genom underverken i Din nåd och generositet, och som ett tecken på Din frikostighet och ynnest, ålagt alla att omnämna Dig och att lovprisa Dig och har tagit emot deras lovprisande genom Din nåd och generositet. Och därför kallar Ditt eget Jag på Dig själv och Din innersta natur åberopar Ditt innersta å deras vägnar, de av dina älskade som burit varje svårighet på Din väg och varje motgång av kärlek till Dig och i förnöjsamhet med Din välvilja, i denna dag som Du har skapat till att vara en högtid för invånarna i Ditt konungarike och för dem som har hållit fastan på Din befallning och har åtlytt Ditt oemotståndliga dekret.

Upphöjd vare denna välsignade och härliga dag som Du har utsett genom det älskade namn som är både dolt och uppenbart och vid vilket, när det lyste upp från evighetens horisont, det gudomliga lotusträdet ropade ut: ”Vid Gud! Kommen är skapelsens Gud som inget namn kan beskriva.” Varpå paradiset sattes i rörelse och med glädje och iver förkunnade: ”O världens skaror! Kommen är Han kring vilken den Allbarmhärtiges daggryningar, den Allprisades manifestationer och inspirationens gryningsplatser kretsar.” Och alla ting utropade: ”Detta är den skrifttavla med vilken skapelsens konungarike har utsmyckats och genom vilken porten till den gudomliga närvaron har slagits upp för alla som är i himmelen och på jorden.” Lycklig är den som har givit upp varje önskan och dragit sig nära till Den vilkens verklighet inget ord eller yttrande kan förmedla.

Vid Gud! Detta är dagen då från vattnets sorlande kan höras: ”Ingen Gud finnes utom Han, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande”, och från brisarnas viskningar kan höras: ” Ingen Gud finnes utom Honom, den Allsmäktige, den mest Älskade”, och från trädens prassel kan höras: ”Ingen Gud finnes utom Honom, den Mest kraftfulle, den Evigt givande, den Allhärlige, den Allälskande”, och bortom dem, från praktfullhetens tunga kan höras: ”Detta är dagen för uppenbarelsen av Honom som är uppenbar dock dold, som är synlig men ändå gömd. Skynda till Honom, O ni som är de gudomliga namnens daggryningar och närma er Honom, O ni som dväljes i skapelsens konungariken, med hjärtan som renats från vantro och vidskeplighet och helgats från människors gagnlösa tal!”

Oändligt upphöjd är ställningen för Dina älskade som har klamrat sig fast vid Din befallnings band och hållit fast vid fållen av Din förordning, yttrat det som tillåtits dem i Dina skrifter, icke överträtt de gränser du förordnat i Din bok, och med visdom talade i Dina länder på det sätt som påbjuds i Din frikostighets skriftrullar och i Din nåds brev. O Herre! Hjälp dem att resa sig för Din saks seger genom det Du har förklarat för dem med Din mest upphöjda penna och det Du har instruerat dem i vissa av Dina skrifter. O Herre! Lämna dem icke åt sig själva utan håll dem i säkerhet genom Din överhöghet och kraft och hjälp dem genom Din makt och frikostighet.

O Herre! De är Dina tjänare och förbundna som har trott på Dig och som har närmat sig Din frikostighets rike. Låt dem icke berövas Dina ömhetsbetygelser i Dina dagar; icke heller undanhåller Du dem från väldoften från Din vishets rosor. Led dem då, O min Gud, till Din välviljas ocean så att de i Ditt namn må sänka ner sig däri och så att de ej bedrövas av det som deras egna sinnen har uttänkt, icke heller bedrövas av allt de bevittnat på Din väg. Sannerligen Du är den Allsmäktige vilkens makt varje kraftfull har igenkänt, vars överhöghet varje kronbeprydd har erkänt, inför vars kunskaps oceans vågor varje lärd bekänner sin okunnighet och inför vars kraftbevis varje själ förlänad med styrka medger sin hjälplöshet.

Du är Han, o min Gud, med vilket varje namn är förläget över att vara besläktat och i vilkens närvaro varje ting krymper ihop i skam av att nämnas. I evighet har Du dväljts i de överlägsna höjderna som är upphöjda över allt omnämnande och alla beskrivningar. Hur stor är icke Din överhöghet och Din styrka och hur mäktig är icke Din storhet! – detta, trots att alla ting erkänner att Du är fullständigt helgad från och omåttligt upphöjd över alla utom Dig själv. Genom ett endaste ord, som anknutits till Ditt yttrandes konungarike och från vilket doften burits från Din befallnings klädedräkt, har Du besegrat hela världen.

O allt varandes Herre och Utbildare av alla synliga och osynliga ting! Giv oss öron som är rena, hjärtan som är helgade och ögon som ser så att vi må finna sötman i Dina fängslande yttranden, må fästa blicken på Din högsta horisont och må komma att veta det som Din frikostighet nedsänt, O Du som är namnens Konung! Tänd sedan Din kärleks eld i dina länder, så att Dina skapelsers hjärtan må sättas i brand därav, så att de må vända sig till Dig, må erkänna Din enighet och bekräfta Din enhet. O alla namns Herre! Riv isär härlighetens slöjor inför deras ögon och låt dem veta denna dags utmärkthet, denna dag som har smyckats med Ditt namn och upplysts med Ditt anletes ljus. Du är sannerligen Han som varken folkets goda gärningar kan upphöja eller deras onda handlingar någonsin förhindra, som ej kan förödmjukas av de härskandes herravälde eller kuvas av de mäktigas makt. Du gör genom din överhöghet vad du vill. Ingen Gud finns utom Du, den Allsmäktige, den Mest upphöjde, den Allvetande, den Allvetande, den Allvise.

Sänd då ned, över Dina älskade, O min Gud, från Din frikostighets himmel det som kommer få dem att fästa sina blickar på Dig och att handla enligt Din vilja och befallning. Förordna då för dem det som kommer att tjäna dem och bevara dem, det som kommer att draga dem nära och frigöra dem. Sannerligen, Du är deras Herre, deras Skapare och deras Hjälpare. Ingen Gud finns utom Du, den alltid Förlåtande, den Mest frikostige.

Jag ber Dig dessutom, O min Gud, att förena Dina älskades hjärtan och att samla dem i samförstånd och gemenskap i Din sak så att inget från dem må vara opassande i Dina dagar. Du är, sannerligen, den Allsmäktige, den Mest upphöjde, den Högste, den Störste. Lovad vare Gud, världarnas Herre!

Han är den enväldige Konungen, det allra heligaste.

Prisad vare Du, O Herren min Gud! Detta är den dag bland Dina dagar och den timme bland Dina välsignade timmar som Du har förbehållit för Dig själv, förbunden till Ditt eget Jag och upphöjd i rang så Ditt namn må bestå och Ditt envälde må ådagaläggas. Du har skapat denna dag som källan för alla dagar, emedan Du har överöst den med uppenbarelsen av Din överhöghets tron och tecknen av Ditt överglänsande ynnestbevis. Du har skapat den ånyo, i denna tid, i den mest utomordentliga utformning i detta uråldriga tempel, så att på denna dag, och genom dess nåd, alla jordens och himmelens invånare må återuppstå och, utan någons vetskap och uppfattning, bli anmodade att redogöra för Dig själv. Måhända Dina heliga och himmelska välsignelser och Dina gudomliga och ärorika föräringar kommer att fullbordas däri, så de må bära vittnesbörd om skapelsen av alla ting på dagen för Din närvaro och om framträdandet av Dina dagar och Din skönhets soluppgång.

I samma stund som omnämnandet av denna fullständiga ära och enastående frikostighet, i extasen av längtan till Dig, i överlägsenheten av Din allbesegrande kärlek och i hänryckningen av Din heliga hänförelse, hörde Jag anropet från en av Dina tjänare som har trott på Dig och Dina tecken, som har gjort avkall på allting, vänt sig till Din skönhets anlete och skyndat sig genom alla trakter till boningsplatsen för Din vila. Han har till slut nått Din dörr och stod inför ljuset av Din eviga helighet som skiner ut över horisonten av Din enhet och daggryningen av Din evighet, i längtan efter att bestiga Din närvaros höjder och återförening och att dväljas vid sätet för Din närhet inom Ditt heliga område. Gör, då, O min Gud, att längtans duva svävar i hans hjärta och att haven av Din kärlek svallar inom hans innersta väsen, och att de makalösa tecknen på hågkomsten av Dig flödar från hans tunga och att Ditt lovprisandes pärlor strömmar från hans ande. Drag honom allt närmre, O min Herre, så att han i sitt hjärtas djup må sättas i stånd att skydda detta mest glänsande ljus och denna dolda skatt, och att han således må dväljas med Din Tjänare i Din mest upphöjda horisont och allhärliga rike.

Du dväljs, i sanning, ändå i Din eviga boningsplats och skådar denna karmosinröda ande, och hör denna sötaste av melodier i djupet av det Gudomliga väsendets hjärta, i mitten av mysteriernas rike. Du är, sannerligen, den Upphöjde, den Allsmäktige, den Allhärlige, Den i sig själv varande.

“Babs tillkännagivande"

Ur sammanställningen Minnesdagar, skrift nr. 28)

Han är den Evigt bestående, den Mest upphöjde, den Störste.

Hör, Härlighetens tunga har kallat med hög röst och Guds ord har utropat och förkunnat: ”Konungariket är Guds, himlarnas Skapare och alla namns Herre!” Och likväl är folket, i huvudsak, tanklöst. Hela skapelsen genljuder av den Allnådiges melodier, de helgade rikena doftar av Hans klädes vällukt, och det Största namnet har utgjutit prakten av sin härlighet över alla som dväljes på jorden, och likväl är folket som svepta i en påtaglig slöja.

O Härlighetens penna! Läs sjungande praktfullhetens hymner, för Vi har inandats doften av återförening vid annalkandet av den dag varpå namnens konungarike smyckades med prydnaden av Vårt namn, det Upphöjda, det Högsta. Knappt hade denna dag nämnts inför tronen förrän himmelens jungfrur mässade en underbar melodi, näktergalen ljöd sin himmelska sång, och den Allbarmhärtige gav röst åt det som hänförde själarna hos Guds budbärare, Hans utvalda, och de som åtnjuter nära tillträde till Honom.

Detta är aftonen före den dag vid vars horisont den uråldriga morgonen har grytt med prakten från det ljus som strålar från denna skimrande horisont. Säg: Detta är dagen varpå Gud upprättade Förbundet rörande Honom som är Sanningens röst [17] genom att sända Honom [18] som förlänade mänskligheten det glädjande budskapet om detta stora tillkännagivande. Detta är dagen varpå det Största tecknet framträdde och förkunnade detta mäktiga Namn, och med de återupplivande brisarna av Guds verser därmed tjusade alla skapade ting. Lycklig den som har erkänt sin Gud och är bland dem som har uppnått Hans närvaro.

Säg: Sannerligen, Han är den perfekta balansen som upprättats bland nationerna, genom vilken alla tings mått uppenbaras av Honom som är den Allvetande, den Allvise. Det är Han som har berusat varje förstående hjärta med sitt yttrandes vin och som, genom styrkan i Mitt namn som överskuggar världarna, har slitit sönder slöjorna. Sannerligen, Han har förordnat Bayán att vara ett löv i denna trädgård och har smyckat den med omnämnandet av detta ojämförliga minne. Han har förmanat alla människor att inte hålla sig borta från dagbräckningen av uråldrig härlighet och att inte heller, vid tiden för Hans uppenbarelse, hålla fast vid sådana sägner och traditioner som är allmänt utbredda bland dem. Så har det blivit förordnat i enlighet med det som Han har uppenbarat och om detta bär Han som talar sanning vittnesbörd. Ingen Gud finns utom Jag, den Allsmäktige, den Mest generöse.

De som har vänt sig bort från den senare Manifestationen har i sanning misslyckats med att igenkänna den tidigare. Sålunda har det av alla orsakers Upphov förordnats i denna mäktiga utsmyckning. Säg: Sannerligen, Han tillkännagav för dig denna rot; därför räknas de som hållits tillbaka av blott en gren i sanning till de döda. Ack, folket klamrar sig fast vid grenen och har vänt sig bort från Gud, Konungen, den Härlige, den Allprisade. Han betingade allt Han uppenbarat vid Mitt godtagande och gjorde varje ämne villkorligt av denna uppenbara och oövervinneliga sak. Vore det icke för Mig, hade Han aldrig yttrat ett enda ord, ej heller hade Han uppenbarat sig själv inför alla som är i himmelen och på jorden. Hur ofta beklagade Han inte Min förvisning, Min fångenskap och Mina vedermödor! Det som sändes ned i Bayán bär vittnesbörd om detta, kunde ni blott förnimma det. Sannerligen kraftfull är den som genom Guds kraft har avskilts från allt annat än Honom och maktlös är den som har vänt sig bort från Honom efter det att Han har framträtt med uppenbart herravälde.

O jordens folk! Omnämn Gud på denna dag varpå Anden har talat och verkligheten av de som skapades genom Guds, den Mäktiges, den Upphöjdes, ord, har stigit upp till Honom. Det höves alla på denna dag att jubla i yttersta glädje, att kläda sig i sin finaste klädsel, att fira sin Herres pris, och att giva tacksägelse till Honom för detta största ynnestbevis. Välsignade är de som har uppfattat Guds avsikt, och ve de tanklösa.

Då Vi har uppenbarat denna skrift på denna natt, önskar Vi sända dig den som ett tecken på Vår nåd, så att du måtte bli en av dem som är tacksamma. När du har emottagit den, deklamera den i närvaron av Guds älskade, så de må lyssna till det som Praktfullhetens tunga har uttalat och vara bland dem som agerar i enlighet med dess råd. Således har Vi utpekat dig och smyckat dig med skruden varmed vi smyckat de renhjärtade. Lovad vare Gud, världarnas Herre!

Lyssna, o Min tjänare, till det som har sänts ned till dig från din Herres, den Ouppnåeliges, den Högstes tron. Det finns ingen annan Gud än Han. Han har kallat till liv sina skapade varelser för att de skall lära känna Honom, som är den Medlidsamme, den Allbarmhärtige. Till alla nationers städer har Han sänt sina budbärare, som Han givit i uppdrag att för människor förkunna budskapet om Hans välbehags paradis och få dem att närma sig den bestående trygghetens hamn, den eviga helighetens och den överjordiska härlighetens säte.

Somliga leddes av Guds ljus och vann tillträde till Hans närvaros förgård, fick dricka det eviga livets vatten ur undergivenhetens hand och räknades till dem som verkligen hade erkänt och trott på Honom. Andra reste sig mot Honom och förkastade Guds tecken, den Starkaste, den Allsmäktige, den Allvise.

Tidevarv förflöt tills de nådde sin fulländning i denna Dagarnas furste, den dag på vilken Bayánens Morgonstjärna visade sig över barmhärtighetens horisont, den dag på vilken den Allhärliges Skönhet framträdde i Alí Muhammeds, Bábs, upphöjda gestalt. Knappt hade Han uppenbarat sig förrän alla människor reste sig upp emot Honom. Av somliga utpekades Han som en som hade förtalat Gud, den Allsmäktige, dagarnas Uråldrige. Andra betraktade Honom som en människa gripen av vanvett, ett påstående som Jag själv har hört från en prästs läppar. Åter andra bestred Hans anspråk på att vara Guds Språkrör och brännmärkte Honom som en, som stulit och använt den Allsmäktiges ord som sina, förvrängt deras betydelse och blandat dem med sina egna. Upphöjdhetens öga gråter av bedrövelse över det som deras mun har uttalat, medan de fortsätter att triumfera på sina höga säten.

"Gud är mitt vittne, o människor! sade Han. Jag har kommit till er med en uppenbarelse från Herren, er Gud, era förfäders Herre. O människor, se icke till de ting ni äger utan se hellre till de ting Gud har sänt ned till er. Detta kommer förvisso att vara bättre för er än hela skapelsen, om ni blott kunde inse det. Se efter noga ännu en gång, o människor, och besinna Guds vittnesbörd och Hans bevis som är i er ägo och jämför dem med den Uppenbarelse som sänts ned till er i denna dag, så att sanningen, den osvikliga sanningen, bortom varje tvivel må uppenbaras för er. O människor, följ icke i den ondes fotspår utan följ den Allbarmhärtiges tro och var bland dem som verkligen tror. Vad skulle det gagna människan om hon underlåter att erkänna Guds uppenbarelse? Ingenting alls. Detta kan Jag själv, den Allsmäktige, den Allvetande, den Allvise, intyga."

Ju mera Han förmanade dem desto häftigare ökade deras illvilja tills de slutligen avrättade Honom med den nesligaste grymhet. Guds förbannelse vare över förtryckarna!

Några få trodde på Honom, få av Våra tjänare är de tacksamma. Dessa förmanade Han i sina skrifter – ja i varje avsnitt av sina underbara skrifter – att på den utlovade uppenbarelsens dag icke ge upp inför något, vad det än må vara, vare sig i himmelen eller på jorden. "O människor", sade Han, "Jag har framträtt för att Han skall uppenbaras och har låtit Min bok, Bayánen, nedkomma till er i det enda syftet att grundlägga Hans saks sanning. Frukta Gud och bestrid Honom icke så som Koranens folk har tvistat med Mig. Skynda till Honom vid vilken tidpunkt ni än hör något om Honom och håll fast vid vadhelst Han må uppenbara för er. Intet utom Honom kan någonsin gagna er, nej icke ens om ni från början till slutet framlägger bevis från alla dem som fanns till före er."

Och när efter några få års förlopp det gudomliga beslutets himmel revs itu och Bábs skönhet iklädd en ny skrud visade sig i Guds namns skyar, uppreste sig detta folk illvilligt mot Honom, vars ljus omsluter alla skapade varelser. De bröt Hans förbund, förnekade Hans sanning, tvistade med Honom, anmärkte på Hans tecken, betraktade Hans vittnesbörd som falskt och sällade sig till de trolösas sällskap. Slutligen beslöt de att taga Hans liv. Sådant är tillståndet hos dem som hamnat i djup villfarelse!

Och när de såg att de icke mäktade uppnå sina syften reste de sig för att smida ränker mot Honom. Se hur de beständigt tänker ut ett nytt sätt att skada Honom, så att de kan kränka och vanära Guds sak. Säg: Ve er! Vid Gud! Era intriger överhöljer er med skam. Er Herre, barmhärtighetens Gud, kan gott undvara alla skapade varelser. Ingenting kan vare sig öka eller minska det som Han besitter. Om ni tror, kommer ni själva att gynnas genom er tro och om ni icke tror, kommer ni själva att drabbas. Aldrig någonsin kan den otrognes hand vanhelga fållen på Hans klädnad.

O Min tjänare som tror på Gud! Vid den Allsmäktiges rättfärdighet! Om jag skulle berätta för dig historien om allt det som vederfarits Mig skulle människors själar och sinnen vara oförmögna att stå ut med dess tyngd. Gud själv är Mitt vittne. Giv akt på dig själv och följ icke i dessa människors fotspår. Begrunda djupt din Herres sak. Bemöda dig om att lära känna Honom genom Honom själv och ej genom andra. Ty ingen annan än Han kan någonsin gagna dig. Detta kan alla skapade varelser intyga, kunde du blott inse det.

Träd fram ur slöjorna med din Herres tillåtelse, den Allhärlige, den Mäktigaste, och, inför ögonen på dem som är i himlarna och dem som är på jorden, fatta odödlighetens bägare i din Herres namn, den Ouppnåelige, den Högste och drick dig otörstig och var ej bland dem som dröjer. Jag svär vid Gud! I det ögonblick du berör bägaren med dina läppar skall härskaran i höjden hylla dig och säga, "Drick med välbehag, o människa som verkligen har trott på Gud!" och invånarna i odödlighetens städer skall utropa, "Gläd dig, o du som har tömt Hans kärleks bägare!" och majestätets Tunga skall välkomna dig med orden, "Stor är den sällhet som väntar dig, o Min tjänare, ty du har nått fram till det som ingen har nått utom sådana som har lösgjort sig från allt som är i himlarna och allt som är på jorden och som är symbolerna för sann frigörelse. "

(Axplock från Bahá'u'lláhs skrifter #76)

Ur sammanställningen Minnesdagar, skrift nr. 35)

Utdrag ur Súriy-i-Nush

(Maningens sura)

Tillkännagiv för Mina tjänare ankomsten av Honom vid namn ‘Alí [30] som kom till dem med sanningens kraft, som trädde fram över helighetens horisont och från vilkens högra hand de kristallklara strömmarna av anden flödade, blottläggandes underverken av en dold kunskap.

”O folk!” förklarade Han, ”Visdomens moln har lyfts och Gud har uppenbarat sin sak. Detta är vad ni utlovades i alla skrifterna. Frukta Gud och skynda till Mig. Jag är, O folk, en ättling till er Profet. Jag har bringat till er verser som förbryllar tankarna hos dem som förnimmer och detta är blott ett tecken på Guds bevis och vittnesbörd. Förneka dem ej på grund av era lättsinniga inbillningars övertalningsförsök och var rättvisa i er bedömning. De fortskrider sannerligen från Guds religion som har sänts ned till er genom sanningens kraft, på det att ni må tro!”

”Jag svär vid Gud, O folk! Jag önskar blott att befria era religioner från allt som i denna dag har blivit orsaken till strid. Dessa verser, O folk, är andens brisar som svävar över er och som skulle omvandla ert dödliga tillstånd till evigt liv, kunde ni blott rikta era blickar på dem. O folk! Kunskapens träd har givit sin frukt till detta eviga Lotusträd; den Första punkten har utvecklats; och löftet från Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande, har uppfyllts. O folk! Hans anletes skönhet har uppenbarats, slöjorna har dragits ifrån, Näktergalen har drillat sin melodi, helgedomens berg har gjorts glänsande, och alla som är i himmelen och på jorden har blivit upplysta, kunde ni blott se med andens öga!”

Men folket svarade och sade: ” Vi anser Dig vara en falskhetens förespråkare ; ej heller skönjer vi i Dina handlingar det som vi utlovades i våra förfäders böcker. Aldrig skulle vi följa Dig, om Du så skulle frambringa alla tecken i världen.”

”O människoskara!” förklarade Han, ”Frukta Gud och betänk det som Han har påbjudit vara sitt oföränderliga bevis och bestående vittnesbörd för alla som dväljes i himmelen och på jorden, visste ni det blott. O folk! Sanningen om allt som ni väntat på, och allt det ni har hört från era förfäder och era teologer, är upprättad endast genom dessa verser. Och dessa är sannerligen heliga verser som förunnats alla som är i himlarna och på jorden, så som till och med ni själva kan skåda.”

”Om ni inte tror på dessa verser, hur kan ni då vara försäkrade om sanningen i er egen religion på denna dag eller att upprätta den i andras ögon? Dagen närmar sig snabbt då världen och allt den innehåller kommer att förgås och då ni kommer att stå inför Hans närvaros heliga domstol. Tag er i akt, O folk, så att ni inte vacklar under de utstuderade uttalandena från era teologer eller missförstår det verkliga förhållandet. Lyssna till Mina råd och förkasta ej förmaningarna från Gud.”

Ju mer Han lovprisade minnet av Gud, desto större växte de i sitt förtryck, tills alla teologer uttalade domar över Honom, utom de som var bevandrade i föreskrifterna från Gud, den Allhärlige, den Mest älskade. Förhållandena gick så långt att de förenade sig för att avrätta Honom. De upphängde Honom i luften och irrlärornas massor slungade kulor av illvilja och hat mot Honom, genomträngande Hans kropp, Honom som den Helige ande ödmjukt betjänar, vilkens fötters stoft är föremål för tillbedjan av härskaran i höjden och från vilkens själva sandaler invånarna i paradisen söker välsignelse. Varpå invånarna i det osedda riket under evighetens paviljong bitterligen grät, tronens pelare skälvde, de innersta verkligheterna hos alla ting upprördes och det gudomliga trädet mottog sitt fulla mått av Hans skinande blod som utgöts på jorden.

Inom kort kommer Gud att avslöja detta träds mysterier, att genom sanningens kraft få det att blomstra och få det att sjungande läsa: ”Sannerligen Jag är Gud, det finns ingen annan Gud än Han. Alla är Mina tjänare som Vi har skapat för att fullgöra Mitt bud och vid Mitt bud står de alla sannerligen fast.”

Detta är, i sanning, det som Vi fordom ålade Oss själva att uppnå: att visa ynnest för dem som förödmjukades i landet och kväsa dem som blivit högmodiga. Vid ingen tidpunkt sände Vi en apostel, en profet eller en ståthållare som dessa ogudaktiga själar inte motsatte sig, på samma sätt som ni på denna dag bevittnar hur dessa ogärningsmän kommer med invändningar.

Ej heller har folket någonsin avvisat sanningen utom efter det att deras teologer avvisat den och pöst av stolthet inför Gud och försökt bestrida Hans verser. Följaktligen föranledde ledarnas avvisning till avvisningen från dem som följde dem i deras själviska lustar. Ingen bland dessa teologer svor någonsin trohetsed till den nya uppenbarelsen, utom de som kunde betrakta med helighetens öga, vilkas hjärtan hade prövats av Gud och som bevisats sanna i erkännande, till vilka Han hade givit att dricka från helighetens kalk förseglad med andens mysk och som var berusade av visshetens vin som de druckit ur den kalken. Dessa är sannerligen de som paradisets änglar kommer att förhärliga i evighetens trädgård och som kommer att fröjdas vid varje ögonblick i en lycka och glädje som är född av Gud.

Ingen profet har Vi någonsin rest upp utan att Han fördömdes av teologerna eftersom de stoltserade över sin lärdom, på samma sätt som de gör idag. Säg: O teologers skara! Tillbeder ni kalven och överger Den som har skapat er och som lärde er det som ni icke visste?

O jordens folk! Begrunda tillståndet hos dessa ogärningsmän, vad de har gjort förr och vad de utövar idag. Säg: Om Han som har kommit till er med tydliga verser inte skulle vara den Sanne sänd från Gud, något som ni förkunnar från era platser av världslig ära, genom vilket bevis kan ni då fastställa sanningen om Muhammed, som Vi fordom sände? Var rättvis i er dom, O skara av vedersakare!

Ur sammanställningen Minnesdagar, skrift nr. 37)

Utdrag ur Lawh-i-Samán I

(Skriften till Salmán I)

O Salmán! Säg: O folk! Beträd den ende sanne Gudens stig och begrunda de vägar och ord från Honom som är Manifestationen av Hans uråldriga varande, så att måhända ni må uppnå källan till den Allhärliges levande vatten. Om troende och icke-troende skulle uppta samma plats, om Guds världar vore begränsade till detta flyktiga plan, aldrig skulle väl då Min tidigare Manifestation ha överlämnat sig själv i sina fienders händer eller uppoffrat sitt liv. Jag svär vid denna Saks gryningsljus att skulle folket uppfatta den minsta antydan av den glöd och längtan som överväldigade den Enväldiga skönheten när Hans himmelska tempel upphängdes i luften, skulle alla i intensiv längtan offra sina själar på vägen för denna Manifestation av överjordisk härlighet. Sannerligen, socker är papegojans portion medan dynga är skalbaggens andel; kråkan har ingen stämma i näktergalens sång och fladdermusen flyr solens strålar.

I Hans namn som föddes denna dag, Han som Gud har gjort till Härolden för sitt Namn, den Allsmäktige, den Alltälskande!

Detta är en skrift som Vi har riktat till den natt då himlarna och jorden upplystes av ett ljus som kastade sin strålglans över hela skapelsen.

Välsignad är du, o natt! Ty i dig föddes Guds dag, en Dag som Vi förordnat att vara frälsningens lampa för inbyggarna i namnens stad, segerkalken till förkämparna på evighetens arena och gryningsplatsen för hela skapelsens glädje och jubel.

Omätligt upphöjd är Gud, himmelens Skapare, som har fått denna Dag att uttala det Namn varigenom de tomma fantasiernas slöjor har sönderrivits, de fåfänga inbillningarna har skingrats och Hans namn, den Självbestående har grytt över visshetens horisont. Genom Dig har sigillet på det eviga livets vin brutits, har kunskapens och yttrandets dörrar upplåtits för jordens folk och den Allsmäktiges briser fläktats över alla nejder. Ära vare den timma då Guds, den Allstarkes, den Allvetandes, den Allvises Skatt framträdde!

O jordens och himmelens härskara! Detta är den första natten, som Gud har gjort till ett tecken på den andra natt då Han, som ingen på något tillbörligt sätt kan hylla och inget kännetecken kan beskriva, föddes. Väl skall det gå den som begrundar dem båda: Sannerligen, han kommer att finna att deras yttre verklighet överensstämmer med deras inre väsen och kommer att underrättas om de gudomliga mysterier som innefattas i denna uppenbarelse, en uppenbarelse genom vilken otrons grund har skakats, vidskepelsens avgudar splittrats och då det baner som förkunnar, “Ingen Gud finnes utom Han, den Starke, den Upphöjde, den Oförliknelige, Beskyddaren, den Mäktige, den Ouppnåelige,” har vecklats ut.

Under denna natt fläktades närhetens väldoft fram, sköts återföreningens portar vid dagarnas ände upp och alla skapade ting förmåddes utbrista: “Herraväldet tillhör Gud, namnens Herre, Han som har kommit med världsomslutande överhöghet!” Denna natt skänkte Härskaran därovan sin lovprisning till sin Herre, den Upphöjde, den Allhärligaste och de gudomliga namnens verklighet hyllade Honom såsom begynnelsens och ändens Herre i denna uppenbarelse, en uppenbarelse genom vars makt bergen hastade till Honom som är den Alltillräcklige, den Högste och hjärtana vände sig till sin Högst älskades anlete och löven sattes i rörelse av längtans bris och träden höjde sina röster i glädjerikt gensvar på kallelsen från Honom som är den Oinskränkte, och hela jorden skakades av längtan i sin önskan att nå återförening med den Evige konungen, och alla ting förnyades av det förborgade Ordet som framträtt i detta mäktiga Namn.

O den Allvälgörandes natt! I dig ser vi i sanning Moderboken. Är det i sanning en bok, eller snarare ett frambringat barn? Nej, vid Mig själv! Allt som har blivit nämnt tillhör egenskapernas sfär, medan Moderboken är höjd över denna. Genom den har uppenbarelserna av, “ Det finnes ingen Gud utom Gud”, framträtt över dem alla. Ja, medan sådana ting har förkunnats för hela folket, är enligt Din Herres uppskattning endast Hans öra i stånd att höra dem. Välsignade är de som är djupt förvissade!

Varpå den Högstes Penna, mållös, utropade: “ O Du som är upphöjd över alla namn! Jag bönfaller Dig vid Din makt som omsluter himlarna och jorden att befria mig från att omnämna Dig, ty jag själv har kommit till genom Din skapande kraft. Hur kan jag då skildra det som alla skapade ting är oförmögna att beskriva? Men likväl svär jag vid Din härlighet. Om jag skulle förkunna det som Du har inspirerat mig till, skulle hela skapelsen avsvimma av glädje och hänförelse, och hur mycket mera icke då att överväldigas inför vågorna från Ditt yttrandes ocean på denna mest lysande, denna den mest upphöjda och överjordiska Plats! Frikänn då, O Herre, denna stapplande Penna från att förhärliga en sådan mäktig ställning och behandla mig med barmhärtighet, o Du som besitter mig och är min Konung. Hav då överseende med mina överträdelser i Din närvaro. Du är i sanning givmildhetens Herre, den Allstarke, den ständigt Förlåtande, den mest Frikostige.”

Han är den Evige, den Ende, den Ensamme, den Allbesittande, den Högste

Allt pris vare Dig, o min Gud, eftersom Du har smyckat världen med strålglansen av gryningen efter den natt då Han föddes som förebådade manifestationen av Din överjordiska överhöghet, daggryningen för Ditt gudomliga Väsen och uppenbarelsen av Ditt högsta herravälde. Jag bönfaller Dig, o himlarnas Skapare och namnens Gestaltare, att nådigt hjälpa dem som har sökt skydd i skuggan av Din överflödande nåd och har höjt sina röster bland världens folk för att förhärliga Ditt namn.

O min Gud! Du ser hela mänsklighetens Herre inspärrad i sitt största fängelse, högt anropande Ditt namn, med blicken på Ditt ansikte, förkunnande det som har hänfört invånarna i uppenbarelsens och skapelsens riken. O min Gud! Jag ser Mitt eget Jag fånget i Dina tjänares händer, men ljuset av Din överhöghet och Din oövervinneliga makts uppenbarelser lyser strålande från Hans ansikte, så att alla blir i stånd att med säkerhet förstå att Du är Gud och att det inte finns någon annan Gud än Du. Inte heller kan de mäktigas kraft hindra Dig eller de styrandes överlägsenhet övervinna Dig. Du gör vadhelst du vill genom Din överhöghet som omsluter alla skapade ting och befaller det som Du behagar genom styrkan av Din befallning som genomströmmar hela skapelsen.

Jag bedjer Dig vid Din Manifestations härlighet och vid kraften av Din makt, Din överhöghet och Din upphöjelse, att göra dem segerrika som har stått upp för att tjäna Dig, som har hjälpt Din sak och ödmjukat sig inför strålglansen av Ditt ansiktes ljus. Låt dem då, o min Gud, triumfera över Dina fiender och gör dem ståndaktiga i Din tjänst, så att genom dem bevisen för Ditt herravälde kan upprättas i Dina riken och tecknen på Din okuvliga kraft framträda i Dina länder. Sannerligen Du är mäktig att göra vad Du vill; ingen Gud finns utom Du, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.

Denna lysande skrift har uppenbarats på årsdagen av födelsen [Bábs], så att du måtte läsa den i en anda av ödmjukhet och åkallan och tacka din Herre, den Allvetande, den Allunderrättade. Gör varje ansträngning att tjäna Gud, så att från dig måtte framträda det som kommer att föreviga minnet av dig i Hans underbara och upphöjda himmel.

Säg: Förhärligad vare Du, o min Gud! Jag bönfaller Dig vid Dina teckens Gryningsplats och vid Uppenbararen av Dina tydliga bevis att bevilja att jag under alla förhållanden kan hålla tag i Din kärleksfulla försyns band och säkert hålla fast vid Din givmildhets fåll. Räkna mig då till dem som världens skiftande villkor inte har lyckats hindra från att tjäna Dig och från att visa trohet mot Dig, som folkets anstormning har varit maktlös att hindra från att upphöja Ditt namn och att lovprisa Dig. Hjälp mig i Din nåd, o min Herre, att göra vadhelst Du älskar och önskar. Gör mig då i stånd att genomföra det som kommer att upphöja Ditt namn och upptända Din kärleks eld.

Du är, i sanning, den Förlåtande, den Givmilde.

Lawh-i-Mawlúd

Födelseskriften

O, det sedda och det osynligas härskara! Jubla med yttersta glädje i era hjärtan och själar ty natten för evighetens skörd och gångna cyklers uppsamling är inne, natten då alla dagar och nätter frammanades och den förutbestämda tiden för denna uppenbarelse uppfylldes genom Hans befallning, Han som är Herren över makt och styrka. All glädje tillkomme härskaran i höjden för framträdandet av en så underbar Ande!

Detta är natten då paradisets dörrar slogs upp och helvetets portar bommades igen, natten då den Allbarmhärtiges paradis avtäcktes i skapelsens mittersta hjärta, Guds brisar fläktade från förlåtelsens tillflyktsort och sanningens makt inledde den sista timman, visste ni det blott. All glädje tillkomme denna natt genom vilken alla dagar har övergjutits av ljus trots att ingen kan förstå detta utom de som är begåvade med övertygelse och urskillningsförmåga!

Detta är natten runt vilken Maktens nätter har slagit sin rond, på vilken änglarna och Anden har nedkommit bärande bägare fyllda av paradisets strömmar, natten då himmelen själv var smyckad med Guds, den Allsmäktiges, den Allnådiges, den Mest frikostiges ornament, på vilken varje skapat ting väcktes till liv och alla jordens människor omgavs av Hans nåd. All glädje tillkomme Andens härskaror för denna uppenbara och lysande gåva!

Detta är den natt under vilken Jibts lemmar började darra och den största avgudabilden föll ned i dammet och orättfärdighetens fundament splittrades och Manát beklagade sig i sitt innersta väsen och ’Uzzás rygg bröts och dess ansikte svärtades; ty den gudomlig uppenbarelsens morgon har grytt och det har framträtt som är till tröst för praktens och majestätets ögon och därutöver alla profeters och Guds budbärares ögon. All ära tillkomme då denna gryning som brutit fram över den strålande salighetens dagning!

Säg: Detta är den gryning vid vilken de ondskefulla förhindrades att närma sig kraftens och storhetens rike och då hjärtat i sådana som har stridit mot Gud, den Allsmäktige, den Allhärlige, den Obundne, slets sönder. Detta är den gryning vid vilken de illvilligas ansikten mörknade medan de rättfärdigas anleten lystes upp av ljuset från denna Skönhet, en Skönhet vilkens ankomst allt synligt och osynligt och utöver dem den samlade härskaran i höjden ivrigt har sett fram emot. Hälsat vare framträdandet av denne Ande genom vilkens livskraft de döda har väckts i sina gravar och varje multnande ben har givits liv!

Säg: O, orättfärdighetens källa! Begråt din olyckliga belägenhet; och O, förtryckets urkälla! Bege dig till din boning i den nedersta elden, ty den Allbarmhärtiges skönhet har med sin prakts ljus skinit över tillvarons horisont med en sådan utstrålning som lyser upp alla som vistas i Hans riken och har framkallat Guds, den Allsmäktiges, den Allhärliges, den Mest frikostiges, Ande. Genom dess uppenbarelse har Hans viljas hand sträckts fram ur storhetens ärm och rivit sönder världens slöjor genom kraften i Hans överlägsna, Hans oförlikneliga, Hans allbetvingande och upphöjda överhöghet. All ära tillkomme då denna gryning vid vilken den Uråldriga skönheten har installerats på Hans namns tron, den Allsmäktige, den Störste!

Detta är gryning vid vilken Han föddes som inte avlat och som inte är avlad. Väl är det med honom som fördjupar sig djupt ned i den inre meningens ocean som svallar inom detta yttrande och upptäcker visdomen som ligger gömd i Guds, Konungens, den Upphöjdes, den Mäktiges, den Kraftfulles ord. All ära tillkomme honom som uppfattar sanningen och räknas till dem som begåvats med urskillningsförmåga!

Säg: Detta är den gryning vid vilken skarorna av paradisets församlade och härskaran av helighetens änglar nedsteg från himmelen, bland vilka fanns Den som lyftes på Guds, den Mest strålande, skönhets vindar upp till leden av den mest upphöjda skaran. Burna av dessa samma vindar nedsteg ännu ett följe av änglar, var och en bärandes högt en bägare av evigt liv, och erbjöd den till dem som i tillbedjan kretsade runt den plats där det Uråldriga väsendet har installerat sig på tronen av Hans allhärliga och mest frikostiga namn. All glädje tillkomme dem som har uppnått Hans närvaro, skådat Hans skönhet, hörsammat Hans melodier och givits liv av det ord som har utfärdats från Hans heliga och upphöjda, Hans härliga och skimrande läppar!

Säg: Detta är den gryning vid vilken det Största trädet planterades och frambragte sina upphöjda och oförlikneliga frukter. Vid Guds rättfärdighet! Inom var och en av detta träds frukter vilar frön till en myriad melodier. Därför, O Andens församlade, skall Vi i enlighet med er förmåga bekanta er med några av dess himmelska sånger så att de kan intaga era hjärtan och draga er nära Gud, Herren av styrka, kraft och makt. All ära tillkomme denna gryning genom vilken de gudomliga ljuskällorna har lyst upp över helighetens horisont genom Guds, den Allsmäktiges, den Otillgängliges, den Högstes tillåtelse!

Säg: Detta är den gryning vid vilken det Dolda väsendet och den Osedda skatten uppenbarades, den gryning vid vilken den Uråldriga skönheten med salighetens händer grep tag i odödlighetens bägare och efter att först ha druckit därur erbjöd den till alla jordens människor, hög som låg lika. All ära tillkomme då den som har nalkats denna bägare, tagit upp den och druckit därur av kärlek till sin Herre, den Allstarke, den Högste!

En frukt från det trädet har förkunnat det som den brinnande busken fordom förkunnade på den helgade och snövita platsen, ord som Moses lyssnade till och fick Honom att försaka alla skapade ting och att styra sina steg mot helighetens och praktfullhetens fristad. All ära tillkomme då denna hänryckning född av Gud, den Allsmäktige, den Mest upphöjde, den Störste!

En annan frukt därav har yttrat det som hänryckte Jesus och höjde Honom upp till den uppenbara praktens himmel. All ära tillkomme då till denna Ande i vilkens närvaro den trogna Anden finns tillsammans med ett följe av Guds utvalda änglar!

Ännu en frukt därav har avslöjat det som fångade Muhammeds, Guds apostels, hjärta; buren av det ljuva tonfallet i rösten från ovan uppsteg Han till det gudomliga lotusträdet, och hörde Guds röst kommande inifrån majestätets tabernakel och framläggande Mitt helgade, Mitt upphöjda och mäktiga namns mysterium. All ära tillkomme då detta träd som har vuxit upp genom sanningens kraft så att alla världens folk kan söka skydd i dess skugga!

O, den Högstes Penna! Skriv inte mer; för vid Gud, skulle du framföra alla ljuva toner från detta himmelska träds frukter skulle du befinna dig övergiven på jorden eftersom alla skulle fly från din närvaro och överge ditt helgade hov. Och detta är sannerligen den obestridliga sanningen. All ära tillkomme då de mysterier som ingen utom Gud, den Enväldige härskaren, den Allsmäktige, den Nådigaste, kan bära!

Bär du icke vittnesbörd, O Penna, om vilka protester som hycklarna har förorsakat över hela landet och det tumult de onda och ogudaktiga har framkallat? Och detta trots att du endast uppenbarade en oändligt liten glimt av din Herres, den Mest upphöjdes, den Allhärliges, mysterier. Visa därför återhållsamhet och dölj från mänskliga ögon det som Gud som ett tecken på sin frikostighet har skänkt dig. Och om det vore din önskan att giva alla skapade ting att dricka av det kristallklara vatten som i sanning är livet och varav Gud gjort dig till dess urkälla, låt då ditt bläck flyta endast i proportion till deras kapacitet. Sålunda befalls du av Den som har kallat dig till varande genom sitt buds kraft. Gör du då som du blivit befalld och var inte bland dem som dröjer. All ära tillkomme denna viktiga kungörelse som har kuvat styrkan av alla skapade ting och undanhållit den Högstes penna från att avslöja för världens folk det som är dolt för dem! Hans makt kan i sanning mäta sig med alla ting

Han är den Heligaste, den mest Upphöjde, den Störste.

Födelsedagshögtiden är kommen och Han som är Guds skönhet, den Allstarke, den Alltbetvingande, den Alltälskande, har uppstigit till sin tron. Väl skall det gå den som på denna Dag har nått Hans närvaro och som Gud, Hjälpen i farans stund, den Självbestående, har låtit sin blick falla på. Säg: Vi har firat denna högtid i det Största fängelset vid en tid då jordens konungar har rest sig emot Oss. Likväl kan icke förtryckaren nedgöra Oss, ej heller kan världens skaror förfära Oss. Om detta bär den Allbarmhärtige vittnesbörd i denna mäktiga ställning.

Säg: Skulle väl förvissningens väsen kunna förfäras av larmet från världens folk? Nej, vid Hans skönhet, som låter sin strålglans utgjutas över allt som har varit och allt som skall bliva till! Detta är i sanning Herrens majestät som har omslutit hela skapelsen, och detta är Hans överjordiska kraft som har genomsyrat alla dem som ser och allt som kan ses. Håll orubbligt fast vid repet till Hans överhets makt och omtala er Herre, den Oinskränkte vid denna gryningstid, vars ljus har blottlagt alla fördolda hemligheter. Sålunda har dagarnas Uråldriges tunga talat på denna Dag, då det utvalda vinets försegling har brutits. Var vaksamma så att de fåfänga inbillningarna bland dem som ej har trott på Gud får er att vackla, eller att deras tomma fantasier ej leder er bort från denna utlagda stig.

O Bahás folk! Sväva på frigörelsens vingar upp till kärlekens rymd hos er Herre, den Allbarmhärtige. Stå upp för att göra Honom segerrik, såsom ni påbjudits i den bevarade skriften. Akta er för att tvista med någon av Mina tjänare. Förläna dem Guds ljuva vällukter och Hans heliga yttranden, ty genom deras kraft skall alla människor göras i stånd att vända sig till Honom.

De som fortfar med att ej giva akt på Gud på denna dag är i sanning förlorade i sina begärelsers rus men förstår det icke. Väl skall det gå den som, i ringhet och ödmjukhet, har vänt sitt ansikte mot Gryningen för Herrens verser.

Det höves er att stå upp och bekantgöra människorna med det som har nedsänts i deras Herres, den Allsmäktiges, den Oinskränktes bok. Säg: Frukta Gud och fäst inget avseende vid de fåfänga inbillningarna bland dem som beträder tvivlets och orättfärdighetens vägar. Vänd er med strålande hjärtan mot er Herres tron, alla namns Besittare. Sannerligen, Han skall hjälpa er genom sanningens kraft. Ingen Gud finnes utom Han, den Allsmäktige, den Mest frikostige.

Skulle ni skynda fram mot blott en liten damm, när den största oceanen breder ut sig inför era ögon? Vänd er helt och hållet till den och gå icke i spåren efter var trolös bedragare. Så sjunger evighetens fågel på grenarna i Vårt gudomliga lotusträd. Vid Gud! En enda av dess melodier räcker för att hänföra härskaran i höjden och bortom dem, inbyggarna i namnens städer och bortom dem de som morgon och afton kretsar kring Hans tron.

Sålunda har yttrandets skurar nedregnat från den himmel som är er Herres, den Allbarmhärtiges vilja. Låt er dragas till dem, o människor, och vänd er bort från dem som tanklöst bestrider de verser som Gud har uppenbarat och som icke har trott på Gud när Han kom, förlänad bevis och testamente.

Han är Gud.

O brinnande älskares skara! Vid Guds rättfärdighet, detta är en natt vars like aldrig har skådats i skapelsens värld. Och detta är förvisso av Guds, den Allhärliges, den mest Frikostiges, nåd.

Detta är natten då Anden sjöng med en sådan melodi som kan skapa tumult i alla människors inre verklighet, förkunnande: ”Fröjda er, O Härskaran i höjden, i er paradisiska tillflykt!” Varpå Guds röst ropade ut från helighetens och frikostighetens tabernakel: ”Detta är, sannerligen, den natt då Han som är den All-nådiges verklighet har fötts, den natt då varje evigt påbud har förklarats av den Allhärliges penna. Fröjda er då med överflödande glädje, O Bayáns folk!”

Detta är natten då den mystiska duvan höjde sitt läte över himmelens kvistar och grenar, och sade ”Fröjda er, O Paradisets invånare!”

Säg: Detta är natten då härlighetens slöjor särades inför ögonen på visshetens folk och då himmelens fågel kvittrade sin melodi i himmelrikets mitt. Fröjdas då, O helighetens förkroppsligande i den eviga staden!

Detta är natten då Gud spred prakten av sitt mest överlägsna namn vida omkring och placerade sig på varje rent och strålande hjärtas tron. Fröjdas då, O Bayáns folk!

Detta är natten då förlåtelsens ocean svallade och försynens vindar fördes vida omkring. Fröjdas då, O den Allbarmhärtiges följeslagare!

Detta är natten då alla jordens invånares snedsteg förläts. Detta är, sannerligen, ett glädjande budskap för alla som skapats i den tillfälliga världen!

Säg: Detta är natten då de förlänade måtten av frikostighet och nåd nedtecknades på maktens och visshetens skriftrullar så att varje spår av sorg därmed för evigt kan bannlysas från alla ting. Fröjdas då, O ni som stigit fram in i tillvarons värld!

I detta ögonblick ropar Andens härold ut från evighetens mitt, upphöjdhetens och hänförelsens säte – och detta är sannerligen av Guds, den Allhärliges, den Mest frikostiges, nåd –

Sägande: Vid Gud! Det myskdoftande vinets sigill har brutits av Hans mäktiga hand, Han som är källan till överhöghet och kraft. Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Och bägare med karmosinrött vin bärs omkring av den gudomlige Josefs hand och höjs till den Allhärliges skönhet. Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Skynda då, O människoskara och drick er otörstiga från denna ström av evigt liv! Och, sannerligen, detta är från Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Säg: O samling av sanna älskare! Den Efterlängtades skönhet har skinit fram i sin tidlösa prakt. Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

O samling av Hans älskade! Den Mest älskades anlete har dagats över helighetens horisont. Bemöda er och skynda dithän av hela ert hjärta, O Bayáns folk! Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Beviset har uppfyllts och vittnesbördet är vedertaget emedan uppståndelsen har ägt rum genom framträdandet av Gud i Manifestationen av Hans eget Jag, den Evigt bestående. Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Tidsåldrar har passerat och cyklerna har blossat upp och varje lysande himlakropp har strålat av glädje, för Gud har utgjutit sin härlighets strålglans över varje träd med grönskande skott. Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Bemöda er, O Guds utvalda, för andarna har samlat sig, de gudomliga vindarna har blåst, de flyktiga nyckerna har skingrats och evighetens röster har rungat ut från varje blomstrande träd. Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Vid Gud! Slöjorna har bränts bort, molnen har rämnat, tecknen har uppenbarats och anspelningarna har retts ut av Honom vars makt kan mäta sig med alla ting. Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Låt era hjärtan fyllas av glädje men dölj denna noga bevakade, mest gömda hemlighet, på det att icke främlingen underrättas om det som ni druckit av det vin som förlänar hänryckning och fröjd. Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

O Bayáns skara! Gud bär Mig vittnesbörd om att Hans ynnest är fullbordad, Hands barmhärtighet är fulländad och Hans anlete skiner av glädje och strålglans. Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Drick ert lystmäte, O Mina följeslagare, från denna pärlande och lysande ström och fröjdas därav, O Mina vänner! Och, sannerligen, detta är av Guds, den Mest upphöjdes, den Mest frikostiges, nåd.

Han är den Heligaste, den Störste.

Detta är den månad då Han som bär det Största namnet föddes, vilkens framträdande har fått mänsklighetens lemmar att skälva och vilkens fotsteg härskaran i höjden och inbyggarna i namnens städer bad om att välsignas av, varefter de lovprisade Gud och ropade ut sin glädje och jublade. Vid Gud! Detta är den månad genom vilken alla andra månader har upplysts, den månad då Han som är den Förborgade hemligheten och den Välbevarade skatten uppenbarades och höjde sin stämma i människornas mitt. Allt herravälde tillhör detta nyfödda Barn som fått skapelsens ansikte att vara idel leenden och träden att svaja och oceanerna att svalla och bergen att taga till flykten och paradiset att höja sin stämma och klippan att ropa högt och alla ting att utropa, “ O skapelsens härskara! Hasta till gryningsplatsen för er Herres, den Barmhärtiges, den Medlidsammes anlete!”

Detta är den månad då paradiset självt smyckades med prakten hos dess Herres, den Allbarmhärtiges anlete och den himmelska näktergalen sjöng sin melodi i det gudomliga lotusträdet och de gynnades hjärtan fylldes med hänförelse. Men ack, de flesta människor är likgiltiga. Välsignad är den som har erkänt Honom och förstått vad som har utlovats i Guds, den Allsmäktiges, den Allprisades böcker, och ve den som har vänt sig bort från Den som härskaran i höjden har fäst sin blick på, Han som har bringat envar egensinnig och trolös på skam..

När du väl har mottagit denna skrift, läs den då med det skönaste tonval och säg: Pris vare Dig, o mest barmhärtige Herre, för att Du ihågkommit mig i denna skrift varigenom väldoften från Din kunskaps skrud spreds och Din nåds oceaner förmåddes brusa. Jag bär vittnesbörd om att Du är mäktig att göra vad Du behagar. Ingen Gud finnes utom Du, den Allsmäktige, den Allvetande, den Allvise.