The Universal House of Justice

Ridván 2014

To the Bahá’ís of the World

Dearly loved Friends,

Den strålande Ridván-perioden är här och från de höjder som det Högsta namnets

samfund har nått kan ljusa framtidsutsikter ses vid horisonten. Ett vidsträckt område har

genomkorsats; nya tillväxtprogram har kommit till, och fastän hundratals fler måste utvecklas

under de nästa tolv månaderna, har ansträngningar att sätta igång nödvändiga aktivitetsmönster

redan börjat i nästan vart och ett av de 5000 kluster som är målet för Femårsplanen. Existerande

program växer i styrka och många visar tydligare vad det betyder för Guds sak att utvidgas

ytterligare inom det sociala landskapet i ett helt kluster och inom ett grannskap eller en by. De

vägar som leder till varaktig storskalig expansion och konsolidering följs med stadigare fotsteg

och tappra ungdomar anger ofta takten. De sätt på vilka Trons samhällsbyggande krafterna kan

finna utlopp i olika sammanhang framträder alltmer tydligt och de utmärkande drag som måste

komma att känneteckna den ytterligare utvecklingen av tillväxtprocessen i ett kluster håller

gradvis på att bli synliga.

Maningen att utföra och stödja detta arbete riktas till var och en som följer

Bahá’u’lláh, och kommer att framkalla ett gensvar i varje hjärta som pinas av de eländiga

villkoren i världen, de beklagansvärda omständigheterna från vilka så många människor saknar

möjlighet att få lättnad. För till sist är det systematisk, beslutsam, och osjälvisk handling som

utförs inom den vida famnen av planens ramverk som för varje engagerad troende är det mest

konstruktiva gensvaret på ett kaotiskt samhälles många och ökande sjukdomar. Under det

senaste året har det blivit ännu klarare att, i olika länder och på olika sätt, det sociala

samförstånd kring ideal som traditionellt förenat och bundit samman ett folk i ökande

utsträckning nötts och slitits ut. Det kan inte längre erbjuda ett tillförlitligt försvar mot diverse

självcentrerade, intoleranta, och förgiftade ideologier som lever på missnöje och förbittring. I en

konfliktfylld värld som för varje dag verkar alltmer osäker på sig själv blir förespråkarna för

dessa destruktiva doktriner djärva och fräcka. Vi drar oss till minnes den Högsta pennans

otvetydiga domslut: ”De skyndar framåt mot helvetets eld och tror den vara ljus.” Välmenande

ledare för nationer och människor av god vilja lämnas att kämpa för att reparera de uppenbara

sprickorna i samhället och är maktlösa att förhindra deras spridning. Effekterna av allt detta kan

inte bara ses i direkta konflikter eller i en sönderfallande samhällsordning. I den misstro som

ställer granne mot granne och upplöser familjeband, i den antagonism som utmärker mycket av

det som anses utgöra det offentliga samtalet, i den nonchalans med vilken vädjan till låga

mänskliga motiv görs för att vinna makt och samla rikedomar – i allt detta finns omisskännliga

tecken på att den moraliska kraft som håller samman samhället blivit gravt utarmad.

Ändå finns tillförsikt i vetskapen om att, mitt i desintegrationen, ett nytt slags

kollektivt liv håller på att ta form som i praktiskt handlande ger uttryck för allt det som är

himmelskt i människan. Vi har observerat att vännerna, särskilt på de platser där intensitet i

undervisning och samhällsbyggande aktiviteter upprätthållits, har haft förmåga att skydda sig

mot materialismens krafter som hotar att tära på deras dyrbara energi. Inte bara det, utan

samtidigt som de hanterar diverse andra anspråk på deras tid, förlorar de aldrig ur sikte de

heliga och brådskande uppgifter som ligger framför dem. Sådan uppmärksamhet på Trons behov och mänsklighetens bästa intressen krävs i alla samfund. Där tillväxtprogram etablerats i

tidigare ej öppnade kluster, ser vi hur de första gryende aktiviteterna växer fram ur kärleken till

Bahá’u’lláh i engagerade troendes hjärtan. Trots den nivå av komplexitet som så småningom

måste hanteras när ett samfund växer i storlek, börjar all aktivitet med denna enkla strimma av

kärlek. Det är den livsviktiga tråd från vilken ett mönster vävs av tålmodig och samordnad

ansträngning att, cykel efter cykel, introducera barn, ungdomar och vuxna till andliga idéer;

främja en känsla av andlighet genom sammankomster för bön och andakt; stimulera samtal som

ger upplysning och förståelse; få ett ständigt ökande antal människor att studera det skapande

ordet och översätta det i handling; tillsammans med andra utveckla förmåga att tjäna; och att

åtfölja varandra i utövandet av det man lärt sig. Älskade vänner, Abhá-skönhetens älskade: Vid

varje tillfälle då vi inställer oss vid den Heliga tröskeln ber vi för er med allvar, att er kärlek till

Honom måtte ge er kraft att helga era liv åt Hans sak.

De rika erfarenheter som härrör från kluster, och från centra av intensiv aktivitet

inom dem, där samfundslivets dynamik omfattat ett stort antal människor, förtjänar att särskilt

nämnas. Vi gläder oss åt att se hur en kultur av ömsesidigt stöd, grundad i gemenskap och

ödmjukt tjänande, på ett helt naturligt sätt etablerat sig på sådana ställen, vilket gör det möjligt

för alltfler själar att systematiskt tas med inom samfundets aktivitetssfär. Sannerligen, i ett

ökande antal sammanhang verkar en befolknings rörelse i riktning mot Bahá’u’lláhs vision om

ett nytt samhällle inte längre bara vara en spännande möjlighet, utan en framväxande verklighet.

Vi önskar rikta ytterligare några ord till er i vars omgivning markant utveckling

ännu inte skett och som längtar efter förändring. Hys hopp. Det kommer inte alltid att vara så. Är

inte vår tros historia fylld av berättelser om till en början oansenliga händelser som fått

underbara resultat? Hur ofta har inte några få troendes handlingar – unga eller gamla – eller en

enda familj, eller till och med en ensam själ, som bekräftats av det gudomliga biståndets kraft,

lyckats uppodla livaktiga samfund i vad som tycktes vara karga trakter? Tro inte att ert eget fall

är annorlunda i sig. Förändring i ett kluster, oavsett om den går snabbt eller har varit

svårvunnen, uppnås varken genom att tillämpa en formel eller genom slumpmässig aktivitet;

den sker genom att följa rytmen handling, reflektion och konsultation, och drivs framåt genom

planer som är resultat av erfarenhet. Bortom detta, och vilka de omedelbara effekterna än må

vara, är tjänande av den Älskade i sig självt en källa till bestående glädje för anden. Låt er också

uppmuntras av det exempel som ges av era andliga fränder i Trons vagga, hur deras

konstruktiva syn på sin situation, deras samfunds förmåga attt återhämta sig, och deras

ståndaktighet i att föra fram det gudomliga ordet, åstadkommer förändring i deras samhälle i

både tanke och handling. Gud är med er, med var och en av er. Låt varje samfund, under de tolv

månader som återstår av planen, avancera från sin nuvarande position till en starkare.

Det helt avgörande arbetet med expansion och konsolidering lägger en grund för

de ansträngningar bahá’í-världen kallas att ta sig an inom otaliga andra sfärer. Vid Bahá’í-trons

världscentrum intensifieras ansträngningar att metodiskt katalogisera och indexera innehållet i

tusentals skrifter som utgör det oändligt värdefulla arv, vår tros heliga texter, som vi är

anförtrodda att bevara till fromma för hela mänskligheten – detta för att accelerera

publiceringen av mängder av dessa skrifter, både på deras originalspråk och i engelsk

översättning. Ansträngningar att bygga åtta Mashriqu’l-Adhkár, heliga tempel uppresta till Guds

förhärligande, fortsätter i rask takt. Arbetet med externa frågor på nationell nivå har ökat

markant i effektivitet och blivit alltmer systematiskt, vilket ytterligare stimulerats av

utgivningen av ett dokument som sändes till Nationella andliga råd för sex månader sedan, vilket

drar nytta av den betydande erfarenhet som erhållits under de två senaste decennierna, och som

ger en utvidgad ram för utveckling av dessa ansträngningar i framtiden. Under tiden har två nya

kontor för Internationella bahá’í-samfundet, systrar till dess FN-kontor baserade i New York och

Genève och till dess kontor i Bryssel, öppnats i Addis Abeba och Jakarta, vilket breddat

möjligheterna för Sakens perspektiv att erbjudas på den internationella nivån i Afrika och

Sydostasien. En rad Nationella andliga råd, ofta pådrivna av tillväxtkrav, är i färd med att bygga

upp sin administrativa kapacitet, vilket syns i deras genomtänkta förvaltning av de resurser som

är tillgängliga för dem, deras ansträngningar att ingående sätta sig in i sina lokala samfunds

villkor, och deras vaksamhet i att försäkra sig om att deras nationella sekretariats arbete växer

sig allt starkare. Behovet av att systematisera den imponerande kunskapsmassa som nu växer

inom detta område har lett till skapandet vid världscentret av Kontoret för utveckling av

administrativa system. Initiativ till samhällsaktiviteter av olika slag fortsätter att öka sanbbt i

många länder, vilket möjliggör mycket lärande om hur den visdom som inryms i Läran kan

tillämpas för att förbättra sociala och ekonomiska förhållanden. Så lovande är detta område att

vi har etablerat en sjumanna Internationell rådgivande styrelse till Kontoret för social och

ekonomisk utveckling, och därmed introducerat nästa stadium i utvecklingen av detta kontor.

Tre medlemmar av styrelsen kommer också att tjäna som kontorets samordningsgrupp och vara

bosatta i det Heliga landet.

Medan vi sålunda vid denna Ridván ser mycket som behöver göras, ser vi också

många som är reda att göra det. I tusentals kluster, grannskap och byar väller färska källor av tro

och förtröstan fram och uppmuntrar anden hos dem som rörts av dess livgivande vatten. På

många håll flyter en stadig ström, i andra fall redan en flod. Nu är inte tid för någon själ att dröja

sig kvar vid stranden – låt alla dras med i den framrusande vågen.

- The Universal House of Justice