The Universal House of Justice

Ridván 1964

To the Bahá’ís of the World

Dearly loved Friends,

Den gudomligt ledda utveckling, som började för sextusen år sedan i gryningen av den adamska cykeln och som beskrivits i så vördnadsbjudande ord av vår älskade Beskyddare och är förutbestämd att nå sin höjdpunkt i “det skede då ljuset från Guds segerrika Tro lysande med all sin glans och härlighet skall ha uppfyllt och inhöjlt hela jordklotet”, går nu i sin tionde och sista del.

Tioårskorståget, som så nyligen fullbordats i ett ljushav av seger och glädje, utgjorde hela nionde delen av denna utveckling. Det blev vittne till Guds Saks stora framsteg under en väldig tioårig kraftansträngning till den punkt, då grunden till dess administration lagts i hela världen och väg sålunda beretts för massornas uppvaknande, vilket i framtiden med nödvändighet kommer att känneteckna Trons framsteg.

Från begynnelsen av denna Religionsordning har Guds Ords enträgna maning, uttalat först av Báb och sedan av Bahá’u’lláh, varit att undervisa om Tron. ‘Abdu’l-Bahá sade, att han “tillbringade dagar och nätter med att sprida Tron och uppmana folk att tjäna”. Shoghi Effendi, i sitt fullgörande av det heliga uppdrag som givits honom, upprättade Trons administration, vilken redan fanns nedskriven i de Heliga Skrifterna, och formade den till ett undervisningsmedel för att medelst en följd av planer - nationella, internationella och globala - genomföra hela ‘Abdu’l-Bahás Gudomliga Plan, och han förutsåg tydligt att, under den “oerhört långa” tionde delen av den redan omtalade utvecklingen, en serie planer skulle påbörjas av Universella Rättvisans Hus och sträcka sig över “på varandra följande epoker både i Trons Danande och dess Gyllene Tidsåldrar”.

Den första av dessa planer ligger nu framför oss. Med början Ridván 1964, medan minnena av det ärofulla Jubileet 1963 fortfarande får våra hjärtan att svälla, måste den under sina tio år bevittna en väldig utbredning av Guds Sak och allmänt deltagande av de troende i denna Saks verksamhet.

Vid Trons Världscentrum innefattar Planens uppgifter publicering av en översikt och kodifiering av Kitáb-i-Aqdas, den Allra Heligaste Boken; formulering av författningen för Universella Rättvisans Hus; utveckling av institutionen händerna fört Guds Sak, i samråd med Sakens Händer, i syfte att utsträcka dess fastställda uppgifter, beskydd och undervisning, till framtiden; fortsatt kollationering och klassificering av såväl Bahá’i Heliga Skrifter som Shoghi Effendis skrifter; fortsatta ansträngningar att frigöra Tron från den religiösa ortodoxins fjättrar och att vinna erkännande av dess ställning som självständig religion; beredande av en plan för passande utveckling och förskönande av hela det område i Bahá’í-ägo, som omger de Heliga Gravplatserna; utvidgning av de befintliga trädgårdarna på berget Karmel; utveckling av förhållandet mellan Bahá’í-samfundet och Förenta Nationerna; anordnande av oceaniska och interkontinentala konferenser; samordnande av världsomfattande planer för högtidlighållandet år 1967/68 av hundraårsminnet av Bahá’u’lláhs Tillkännagivande för konungar och regenter, vilket koncentrerades till Hans uppenbarande av Súriy-i-Mulúk i Adrianopel.

I världssamfundet innefattar Planen öppnandet av sjuttio nya områden och återöppnande av tjugofyra; ökning av antalet Nationella Andliga Råd, de pelare på vilka det Universella Rättvisans Hus vilar, till etthundraåtta, nio gånger det antal som gav sig in i det första historiska Världskorståget 1953; ökning av antalet Lokala Andliga Råd till över trettontusensjuhundra skall inkorporeras; byggande av ytterligare två Mashriqu’l-Adhkár, ett i Asien och ett i Latinamerika; förvärvande av trettiotvå undervisningsinstitut, femtiotvå nationella Hazíratu’l-Quds, femtiofyra nationella ägor (“endowments”) och tomtar till sextiotvå framtida tempel; vidgat erkännande från myndigheternas sida av Bahá’i Helgdagar och Bahá’i Vigselbevis; översättning av litteratur till ytterligare etthundratrettiotre språk och berikande av litteraturen på de större språk, till vilka översättningar redan gjorts; i upprätthållande av fyra nya Bahá’i Bokförlag och en omfattande ökning av Trons ekonomiska tillgångar.

En sund utveckling av Saken kräver att denna stora expansion åtföljes av varje troendes hängivna ansträngningar att undervisa, att leva ett Bahá’í-liv, att bidraga till Fonden och särskilt att ständigt sträva efter att allt bättre förstå betydelsen av Bahá’u’lláhs Uppenbarelse.

Med vår älskade Beskyddares ord, “En sak och endast en kan ofelbart och allena säkra denna heliga läras obestridliga seger, nämligen den utsträckning, i vilket vårt eget inre liv och vår egen karaktär i sin mångfaldiga skiftning återspeglar strålglansen av dessa eviga grundsatser förkunnade av Bahá’u’lláh”.

Utvidgning och allmänt deltagande är de två målen i dennas inledande fas av den Gudomliga Planens andra epok, och alla de mål, som avdelats till de sextionio nationella samfunden är bidragande till dessa. Samarbete mellan de Nationella Andliga Råden, vartill initiativ togs redan av den älskade Beskyddaren, kommer under loppet av denna Plan att gälla över tvåhundra speciella projekt och ytterligare stärkas, något som kommer att få stor betydelse i senare stadier av den Danande Tidsåldern.

Än en gång, kära vänner, går vi in i Världskorståget 1953. Till den lilla styrkan på tolv nationella samfund, nu veteraner, har lagts femtiosju nya legioner, var och en under ledning av ett Nationellt Andliga Råd, var och en förutbestämd att bli veteran i denna och framtida fälttåg. Detta korståg började med något över sexhundra Lokala Andliga Råd, av vilka större delen var belägna i Persien, Nordamerika och Europa; hemmafronterna utgör nu nästan fyratusensexhundra Lokala Andliga Råd spridda över världens kontinenter och öar. Vi börjar denna Plan med väldig fart, något som framgår av ökningen sedan förra Ridván med över fyratusen nya centra och tretton Nationella Andliga Råd och av påbörjandet i flera länder av det massornas inträde i Guds Sak som ‘Abdu’l-Bahá förutsade och så ivrigt emotsåg.

Nioårsplanens föregångsmän är de samma som de gudomligt utsedda, prövade och segerrika själar, som gick i spetsen för världskorståget, Händerna för Guds Sak, vars råd och rådplägning har varit ovärderliga vid utarbetandet av denna Nioårsplan. Med stöd av sina utsedda rådgivare och medhjälpare, Hjälpnämndsledamöterna, kommer de att inspirera och beskydda Guds armé och så långt tillgångarna räcker genom varje svårighet leda och stödja de samfund, som kämpar på obändig och stenig mark, så att ett segerrikt, fast grundat och organiskt förenat världssamfund, hängivet tjänande Gud och den slutliga segern för hans Sak, på ett passande sätt år 1973 kan fira hundraårsminnet av uppenbarandet av den Allra Heligaste Boken.

Må därför vart och ett av de sextionio samfunden gripa sig an sina uppgifter, genast taga i betraktande bästa sättet att bringa dem till utförande inom den utstakade tiden, uppväcka sin skara av pionjärer, hängiva sig åt oavlåtliga ansträngningar och begynna sitt värv. Nu är det lysande tillfället här! Ty i vilka olyckor en gudlös och materialistisk tids nyckfullhet än må störta världen, hur smärtsam verkan av den nuvarande världsordningens sammanbrott än må vara för det Största Namnets församlings planer och strävanden, måste vi gripa stundens tillfällen och gå vidare i trygg förvisning om att allt vilar i Hans mäktiga hand, och att, om blott vi fullgöra våra åligganden, den fullständiga och obetingade segern oundvikligen skall bliva vår.

- The Universal House of Justice